Bo Tjellström mfl fick fortsatt ekonomiskt stöd för att slutföra sin forskning kring tarmbakterieflorans betydelse för uppkomsten av celiaki (glutenintolerans). De frågeställningar man har inom projektet är bland andra om tarmflorans metabola funktioner hos barn skiljer sig från friska kontroller, om det är skillnad mellan yngre och äldre barn och kan man i fortsatta studier genom att modifiera tarmfloran förebygga celiaki?

Agneta Hörnell vid Umeå Universitet leder ett delprojekt inom den större studien ETICS. Delprojektet heter "ETICS - kost. Matvanor hos barn som screenats för celiaki." De barn som har lämnat positiva blodprov i ETICS-studien samt fyra kontroller ska få fylla i en kostenkät. Där frågar man om barnens matvanor och de ska ange hur ofta och i vilken omfattning de har ätit av olika livsmedel och man fokuserar då framförallt på gluteninnehållande livsmedel. Till sin hjälp har man Matmallen, ett bildmaterial som visar hur stora olika mängder livsmedel ser ut.

Tidigare beviljade ansökningar

”Immunpatologi vid celiaki”
I tidigare forskning har professor Marie-Louise Hammarström, Immunologiska avdelningen vid Umeå universitet, och hennes forskarteam sett att det ofta finns en speciell bakterie i tunntarmen hos personer som har celiaki. Forskarna kommer att närmare studera de här bakterierna och försöka få svar på vilken typ det är, vilken roll de har, och varför de förekommer hos just glutenintoleranta.

"Livet som glutenintolerant åren efter diagnosen”
Susanne Roos, magister i omvårdnad, Hälsouniversitetet, Campus Norrköping, kommer att genomföra, den andra delen i sitt avhandlingsarbete, som handlar om det fortsatta omhändertagandet av vuxna med välbehandlad celiaki efter diagnosen.

"Familjens betydelse för diagnos och behandling av glutenintolerans i barnaåren"
Karin Fälth-Magnusson, läkare vid barn- och ungdomsmedicinska kliniken i Linköping.

CeliakiPrediktion i Skåne"
Ett forskningsprojekt som syftar till att ta reda på hur man kan förutsäga att någon får celiaki med hjälp av tTG-antikroppar i kombination med HLA. Studien leds av professorerna Åke Lernmark och Sten Ivarsson samt barnläkare Daniel Agardh vid Universitetssjukhuset UMAS i Malmö.

"Hur fungerar tarmens mikroflora hos barn med celiaki och deras nära anhöriga"
heter en studie av Bo Tjellström, barnläkare och doktorand vid Karolinska institutet i Stockholm. Projektet ska undersöka om tarmflorans metabola funktioner skiljer sig hos patienter med celiaki, och deras nära anhöriga, jämfört med friska personer i en kontrollgrupp.

"Komplikationer vid celiaki"
Ettprojekt som drivs av barnläkare Jonas Ludvigsson som forskar vid Karolinska sjukhuset/Karolinska institutet i Stockholm. Målsättningen är att belysa risken för autoimmuna och icke-autoimmuna komplikationer vid celiaki.