Diagnos
Vid misstänkt celiaki ska ett blodprov tas för att kontrollera om det finns antikroppar mot gluten. Vid ett positivt svar, alltså att antikroppar finns, ska sedan ett prov av tarmen undersökas i mikroskop, detta kallas för gastroskopi.
Om tarmen då visar sig vara inflammerad kan diagnosen celiaki ställas. Det är dock inte alla fall av celiaki som upptäcks via blodprov. Det bör därför göras en gastroskopi även om provsvaret är negativt men då symtom upplevs.
Kosten ska läggas om till glutenfri efter det att diagnosen är ställd. Det är viktigt att kosten inte läggs om innan diagnos är ställd eftersom det då inte syns på provsvaren om det rör sig om celiaki eller inte. Redan efter 2-3 veckor bör en förbättring märkas. Vid fall av så kallad tyst celiaki, då inga symtom uppvisas, upplever många ändå en förbättrad hälsa med en glutenfri kost.
En ny gastroskopi bör göras efter 3-6 månader för att se att tarmen har läkt till en normal slemhinna. Diagnosen kan på så sätt bekräftas. Men för en vuxen kan det ta uppemot ett år innan tarmen har läkt.
Barn som har fått diagnos ska årligen kontrolleras avseende längd, vikt, blodvärde (Hb), serumjärn (S-Fe) och S- Transferrin. Dessa tester är bra för att se om tarmen fungerar som den ska.
Ibland blir det aktuellt att tillföra järn, B-vitaminer inkl vitamin B12, folsyra, fettlösliga vitaminer och kalk som kosttillskott. Detta är framför allt aktuellt till äldre personer.
Blodprovet
Tänk på att blodprovet bara har hög säkerhet om tarmen är mycket inflammerad. Därför är det viktigt att inte lägga om till en glutenfri kost innan provtagning gjorts.
Via blodprovet kontrolleras om det finns Ig-A antikroppar mot vävnadstransglutaminas (”IgA-anti-tTG”). Eventuellt kontrolleras total Ig-A i serum. Hos barn över 4 år ska även Ig-A antikroppar mot gliadin (”IgA-antigliadin”) kontrolleras.
Skulle blodprovet vara negativt kan en vävnadstypning (HLA-typning DQ2/DQ8) göras eftersom positivt typning har ett högt samband med celiaki.
Latent/vilande celiaki
Sjukdomen kan bryta ut när som helst i livet.
Alternativa överväganden
Mjölkallergi, laktosintolerans, mjölallergi, infektion med inflammationer i tarmslemhinnan, Colon irritabile (IBS) eller magkatarr.
