Nu finns det, för första gången, riktlinjer för kostbehandling vid celiaki. Riktlinjerna har lagts in som en bilaga i  sjukvårdens nationella vårdprogram för celiaki, som även det har uppdaterats för första gången sedan 2013.

TEXT JENNY RYLTENIUS

FRÅGORNA ÄR MÅNGA

Framför allt när man nyligen har fått sin diagnos. Vad menas med glutenfri kost? Kan man äta havre? Kan man äta livsmedel märkta med spår av gluten/vete. Dessa och många andra spörsmål får svar i de nya riktlinjerna.
Innehållet är framtaget av en arbetsgrupp med företrädesvis dietister och är i första hand skrivet som ett stöd till sjukvårdspersonal när dessa ska ge rådgivning till patienter med celiaki.
Men, det 15-sidiga dokumentet, inklusive vetenskapliga referenser, är skrivet på ett sätt som även lekmän kan förstå. Det har även anpassats till ett patientmaterial som finns att ladda ner på Dietisternas riksförbunds hemsida,  ww.drf.nu.

TIDIGARE FANNS ETT DOKUMENT på riksförbundets hemsida som hette Kostråd till dig som har celiaki som även Svenska Celiakiförbundet har hänvisat till. Nu är detta helt ersatt med Nationella riktlinjer för nutritionsbehandling vid celiaki. Exempel på delar som inte fanns med i det äldre dokumentet är avsnitten om Naturligt glutenfri kost, Glutenprovokation (inför att diagnos ska ställas med tarmbiopsi) och Livsmedelsanvisning och ekonomiskt bidrag. Samtidigt som de nya kostriktlinjerna kom lanserades även en ny version av Nationellt vårdprogram för celiaki. En nyhet är att det inkluderar både barn och vuxna. En anledning till att vårdprogrammet behövde moderniseras är att blodprover (serologiska markörer) numer
anses vara tillräckligt om antikroppsnivåerna som är mycket förhöjda och därmed kan man undvika  tunntarmsbiopsi. När det gäller barn kan närmare hälften av patienterna kan få sin diagnos utan tunntarmsbiopsi.

I DE NYA RIKTLINJERNA

Är det tydligare än tidigare vilka symtom som bör leda till att sjukvården ”bör erbjuda provtagning med serologiska markörer” dvs bör ta blodprov för att utesluta celiaki. Man nämner till exempel:
• Förstagradssläkting med celiaki
• Ofrivillig barnlöshet
• Kronisk trötthet/depression

I avsnittet om glutenfri kost, som även i denna version ryms på mindre än en A4 sida, hänvisar man till de nya  riktlinjerna för nutritionsbehandling.
– Från förbundet är vi väldigt glada över att landets celiakiexpertis har tagit fram ett gemensamt vårdprogram för
barn och vuxna. Att vårdprogrammet dessutom hänvisar till de nya nutritionsriktlinjerna är oerhört värdefullt, säger
Magnus Filipsson, generalsekreterare på Svenska Celiakiförbundet.

Vårdprogrammets tre stora kapitel är Sjukdomen celiaki, Utredning samt Behandling och uppföljning och riktar sig
i första hand till läkare på vårdcentraler och sjukhus. NÄR DET GÄLLER UPPFÖLJNING av celiakipatienter,
ett område som Svenska Celiakiförbundet erfar är mycket eftersatt, står det att läsa: ”För att minimera risk för framtida komplikationer bör patienter med celiaki följas regelbundet.” Efter diagnos rekommenderas återbesök efter
6_12 månader. Barn bör träffa dietist minst vartannat år.
De nya nationella riktlinjerna för nutritionsbehandling vid celiaki och det nya nationella vårdprogrammet för celiaki
finns på Barnläkarföreningens hemsida:
www.gastro.barnlakarforeningen.se.
De finns även på www.celiaki.se