Svenska Celikiförbundets Forskningsfond har 2009 beviljat anslag till tre forskare som ska undersöka celiaki på olika sätt.
Åsa Torinsson Naluai
Har 2009 blivit beviljad 50 000kr för sin forskning som ska identifiera genvarianter och biomarkörer som påverkar celiaki. Vår arvsmassa, DNA, består av en lång sekvens av fyra byggstenar; A, C, T och G. Dessa utgör det genetiska alfabetet och bildar gener. Vi studerar hur vår arvsmassa nedärvs mellan föräldrar och barn med celiaki. Delar av arvsmassan nedärvs oftare än förväntat till sjuka barn. Dessa delar undersöks närmare för att se om de kan ha med sjukdomen att göra. På detta sätt kan vi identifiera gener med nyckelfunktioner för sjukdomsförloppet och framför allt få svar på varför sjukdom uppstår i vissa individer. Denna kunskap kan leda till en individanpassad behandling och en möjlighet att förebygga sjukdom.
För varje ny cell som skapas så uppstår misstag i den nykopierade DNA molekylen. Detta är grunden till att organismer kan utvecklas och specialiseras (evolution). Dessa misstag gör att vi alla ser lite olika ut och har olika egenskaper. När miljön runt omkring oss förändras kan egenskaper som varit nödvändiga helt plötsligt bli orsak till sjukdom. Detta kan vara fallet vid celiaki. För sådana sjukdomar som celiaki är det ofta svårt att förstå den ärftliga grunden till sjukdom eftersom sambandet mellan gener och miljö är komplext, d.v.s många ärftliga faktorer samverkar med miljön för att sjukdom ska uppstå.
Sedan 2007 har man med en ny teknik kunnat identifiera en rad ärftliga faktorer som påverkar genetiskt komplexa sjukdomar och därav också celiaki. Tidningen Science Magazine utnämnde denna teknik till ”årets genombrott” 2007. Vi jobbar med tekniken och håller för närvarande på att analysera resultatet från en stor del av våra celiakifamiljer.
Lisa Ring Jacobsson
Har 2009 blivit beviljad 25 000kr för sin forskning som kommer att titta närmare på om en systematisk utbildning kan ge kvinnor med celiaki ett bättre hälsotillstånd.
”Vi vänder oss till kvinnor, 18 år eller äldre med diagnosen celiaki och ska ha ätit glutenfri kost i minst fem år. Syftet är att utvärdera om en utbildning enligt pedagogiken problembaserat lärande (PBL) kan bidra till ökad hälsa i denna grupp.
Tidigare studier har visat att personer som har celiaki och lever glutenfritt upplever en lägre grad av livskvalitet samt fler symtom från mag/tarm- kanalen jämfört med jämnåriga friska personer. Detta gäller främst för kvinnor. Målet med Celiakiskolan är att deltagarna, genom ökad kunskap om celiaki samt utbyte av erfarenheter med andra i samma situation, skall uppnå ökad kontroll över sin glutenintolerans och därmed må bättre.
Endast ett fåtal studier har tidigare använt sig av denna pedagogik för kroniska sjukdomar, och aldrig tidigare för celiakipatienter. Drygt 100 kvinnor kommer att involveras i studien, varav hälften i celiakiskola och övriga i kontrollgrupp. ”
Olof Sandström
Har 2009 blivit beviljad 25 000kr i anslag för att fortsätta sin forskning inom den stora screening studien ETICS. Olof Sandström tittar närmare på tunntarmsbiopsier, det som ligger till grund för diagnostiken av celiaki och vilka faktorer som har betydelse för att kunna göra en så bra tunntarmsbiopsi som möjligt. ”Vi tror att det är viktigt att optimera den diagnostiska processen i de led som vi kan påverka.”
Läs mer om symtom vid celiaki här
Läs mer om celiaki på 1177