Den 30 maj skrev Peter Wennblad en ledartext i Svenska Dagbladet där det bland annat raljerades om glutenintolerans, på ett sätt som det nog är högst otroligt att det skulle raljeras om andra kroniska autoimmuna sjukdomar.
Texten handlar bland annat om ”antiisraeliska aktivister”, som ockuperade en park i centrala Lund i syfte att få Lunds universitet att bryta samarbetet med israeliska forskare och lärosäten. I slutet av en mening skriver Wennblad att ”polisen avlägsnade de parkockupanter som ännu inte hade dukat under av myggbett och glutenintolerans.”
Svenska Celiakiförbundet reagerade starkt på den raljanta tonen som visar på en stor okunskap om celiaki (som det felaktiga begreppet glutenintolerans syftar på), och ställer sig frågande om det hade känts ok att raljera på likande sätt om andra autoimmuna sjukdomar som Diabetes typ 1 eller Hashimotos sjukdom (autoimmun tyroidit)?
En replik skickades in till SvD, men denna har ännu inte publicerats, och vi väljer därför att själva publicera repliken på vår hemsida:
Replik på SvD:s ledartext
Vad är poängen som ledarskribenten Peter Wennblad vill få fram när han i sin ledartext den 31 maj raljerar över att antiisraeliska parkockupanter ”dukat under av myggbett och glutenintolerans”?
Hade det känts lika självklart att skriva att parkockupanterna dukat under av diabetes, eller sköldkörtelsjukdom? Hade det ens känts lämpligt?
Troligen inte. Både Peter Wennblad och SvD:s läsare vet sannolikt om att diabetes och sköldkörtelsjukdom är just sjukdomar, och på riktigt.
Även om flera av ockupanterna skulle undvika socker skulle det nog inte kännas rimligt att raljera om att de hade dukat under av diabetes.
Men, vet Peter Wennblad, och SvD:s läsare, att det som ofta går under benämningen ”glutenintolerans”, egentligen är en kronisk autoimmun sjukdom, som är nära besläktad med både diabetes typ 1 och autoimmun sköldkörtelsjukdom, och inte någon intolerans över huvud taget. Den enda behandlingen av sjukdomen är idag att helt undvika gluten.
Sjukdomen tar inte hänsyn till vilka åsikter en viss person har, vare sig rörande Israel-Palestina, huruvida svenska lärosäten ska ta ställning i frågan eller någon annan åsikt. Sjukdomen finns i alla politiska läger, och dessutom hos människor över hela världen. I de allra flesta länder är den dessutom känd som celiaki, inte glutenintolerans.
Att många, utan celiakidiagnos, ändå äter glutenfritt, är en helt annan sak. Den glutenfria kostbehandlingen vid celiaki har sedan flera decennier tillbaka blivit en obegriplig hälsotrend, en hälsotrend som pga okunskap ofta blandas ihop med celiaki, dock under det felaktiga namnet ”glutenintolerans”.
Undertecknat
Svenska Celiakiförbundet
Madeleine Hedberg, förbundsordförande
Magnus Filipsson, generalsekreterare
Linus Engqvist Richert, ombudsman och påverkansansvarig
Fakta om celiaki
I Sverige drabbas någonstans mellan 1 och 3 % (cirka 100 000 till 300 000 svenskar) av befolkningen av celiaki, och sjukdomen kan bryta ut när som helst i livet. När sjukdomen väl har brutit ut är den oåterkallelig. Minsta lilla brödsmula kan innebära väldigt kraftiga symptom, och resultera i flera dagars eller veckors sjukskrivning. För den som har oturen att få i sig gluten mer regelbundet, ofta pga slarv i skolmatsalen, slarv på restauranger och kaféer, ligger ett stort antal följdsjukdomar och andra negativa hälsoeffekter i vågskålen. Psykisk ohälsa, trötthet och huvudvärk är inte alls ovanliga symptom på celiaki. Men vanligt är även fysiska besvär som led-, och muskelsmärtor, benskörhet även hos unga, och mycket annat. Tarmcancer är en ovanlig, men högst verklig risk.
En stor andel av alla med celiaki får ingen diagnos, pga okunskap inom sjukvården och samhället i stort.